Han låg i magen, föddes, har nu hunnit bli 2 månader och jag vill verkligen ta tag i bloggandet igen. Familjens lille minsting, så underbar och fantastisk, hela familjens kärlek, så älskad, så många kramar och pussar han får stå ut med av oss fyra. Vår familj har blivit komplett och han är pricken över i:et. Jag älskar att skåda syskonkärleken mellan mina tre. Jag vill att de alltid ska vara såhär fina och goa mot varandra och att de kommer att hålla varandra i handen i hela sina liv, vara snälla mor varandra och hjälpas åt. Ja, det hoppas jag, och det är nu grunden ska gjutas (kärlek, kärlek, trygghet och vänskap).
Elian då, vem är han mer än en älskad familjemedlem? Väldigt lik sina storasyskon, kopia av silas när han var bebis. Både utseendemässigt samt beteendemäsdigt. Lika arg och bestämd emellanåt (när han inte får känna närhet), och underbart gosig. Väldigt glad, skrattar och ler åt det mesta numera. Otroligt nyfiken, älskar blicken när han scannar av sin omgivning under ett par sekunds tid, vrider och vänder på huvudet, slukar in allt genom sin blick. Sen lägger han ömt sitt huvud mot mitt bröst och tar ett djupt andetag. Åh! <3
Min underbaring. Tack att du kom!