tisdag, september 27, 2011

finaste flickan en vecka

Ganska så exakt för en vecka sedan blev jag inrullad till operationen där lillan snart skulle födas. Jag håller på med en förlossningsberättelse som jag så fort den är klart lägger upp här också så får ni ta del av en mycket fin dag i mitt liv.

Men nu tänkte jag göra en lite kortare sammanfattning om vem vår lilla flicka egentligen är. Hon går ännu mest under namnet lillasyster, fina, kräkfia, pruttan, hjärtat, bebis etc. Men snart har vi valt namnet också :) Det måste ju bli helt perfekt för henne och vi har inte förhastat något val även om omgivningen börjar bli lite otålig nu har jag märkt, hehe. Hon är en väldigt snäll och nöjd bebis måste jag säga. Sover flera timmar sträck i sin vagn eller i sängen, äter mellan 3-4 timmars mellanrum, gnyr i stort sett bara när hon vill ha mat. Inatt ammade jag henne kl 2 och sen vaknade vi inte förräns kl 7:20 när Silas trippade in i sovrummet. Och såna här maratonsovpass har hon kört med alla nätterna hemma. Ni som vet hur Silas var när han var liten förstår nog vilken omställning detta är för mig då jag var inställd på att få en minst lika klängig tuttbebis denna gång. Men nej, hon äter på 10-15 min, somnar gott och sen kan man lägga henne att sova själv. Hon har sovit otroligt mycket, nästan så att jag varit orolig men jag fick det igår bekräftat, på återbesöket på bb, att nyfödda kan sova upp 20 h per dygn om de inte har ont och är nöjda. Men nu senaste dagarna har hon börjat vara vaken i någon timme på både förmiddag och eftermiddag (hon har de finaste mörkblå ögonen och hon kan förtrolla vem som helst).

Lite om återbesöket. Igår hade vi tid på Storken på Östra, de gjorde hörselscreening och det visade bara bra. Sen var det vägning och, hör och häpna, har hon gått upp från 2740 g på utskrivningsdagen till 2950 g, 200 g på 4 dagar. Snart uppe i sin födelsevikt. Helt otroligt. Hon äter ju väldans bra och min mjölk verkar räcka alltså och bli över (hon spyr en del). Med Silas tog det 2 veckor innan han passerade födelsevikten. Men han hade aldrig samma bra amningsteknik pga korta tungbandet samt att jag inte hade lika mycket mjölk då som gjorde honom nöjd. Tänk att det kan vara så olika, men ändå så lika :)


Igår på väg till återbesöket på BB.

Inga kommentarer: