Inatt är första natten som Silas sov hela natten i sin egen säng. Vi la honom kl 21 där, han somnade ganska lugnt utan massa gnäll, vaknade inte förräns kl 3:30 för att äta, tur det för mina bröst var så jäkla fulla så de annars hade spruckit (är ju inte riktigt van vid att han ska äta så sällan numera på natten), sen la jag honom i hans egen säng igen och vi spelade speldosan 2 gånger och sen vaggade jag honom lite (lussanvulltassarna är ju superb), gick därefter och la mig i sängen själv och väntade bara på att Silas ska skrika till och börja gråta, men inget! Han SOMNADE! Wow! Han vaknade igen kl 7:20 och sen plockade jag upp honom och la honom i vår säng mellan oss och berömde honom massor, läste 2 böcker och sen kunde jag även läsa DN ifred under tiden som han låg mellan oss och bara sprattlade och mös. Halleluja! Kan det här vara början på hans nya liv att sova i egen säng alltså? Vore ju för bra för att vara sant. Behöver jag säga att jag känner mig väldigt utvilad idag (8 timmars sömn med BARA 1 väckning för amning)? :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar